Inom hållbart byggande blir material med lågt koldioxidavtryck allt oftare en grundpelare i strategier för ansvarsfull design. Investerare, byggherrar och generalentreprenörer utvärderar idag projekt inte bara utifrån kostnader, hållbarhet och estetik, utan också utifrån deras totala påverkan på klimatet.
Därför förekommer det allt oftare krav på koldioxidavtryck (GWP – Global Warming Potential), miljödeklarationer för produkter (EPD) eller överensstämmelse med certifieringssystem som LEED och BREEAM i tekniska specifikationer. Dessa system är inte längre bara en prestigefylld tilläggsfunktion, utan är idag ett verkligt krav i många länder: en förutsättning för att delta i upphandlingar, erhålla finansiering eller utnyttja förmånliga skattelösningar.
Bedömningen omfattar allt oftare byggnadens hela livscykel – från val av material och genomförande, via drift, till slutet av byggnadens livslängd. I detta sammanhang blir material med låg eller negativ GWP avgörande för att uppnå klimatneutralitet (Net Zero Carbon Buildings). I detta sammanhang blir biogena produkter, dvs. sådana som på naturlig väg binder kol i sin struktur, av stor betydelse. Trämaterial, inklusive plywood från certifierat skogsråvara – som plywood tillverkad av Paged Plywood – är ett utmärkt exempel på lösningar som inte bara uppfyller de tekniska kraven för modernt byggande, utan också förbättrar investeringens miljöbalans.
Tack vare miljödeklarationen (EPD) är plywood ett av de byggmaterial som är bäst beskrivna ur miljösynpunkt. Det kombinerar hållbarhet, låg vikt och mycket god bärförmåga med en mätbar, positiv inverkan på klimatet. Till skillnad från stål eller betong, som genererar CO₂-utsläpp redan i produktionsfasen, lagrar trä koldioxid under hela byggnadens livslängd och kan återanvändas eller återvinnas till energi efter att dess livscykel är slut.
I en tid av ökande ESG-krav är plywood med EPD inte längre ett nischval. Idag är det ett verktyg som hjälper byggföretag att designa framtidens byggnader – lågemissions-, certifierade och miljövänliga. För Paged Plywood innebär detta en konsekvent utveckling av ett plywoodsortiment som uppfyller dessa krav.
Enligt undersökningar genomförda av Bureau Veritas Polska för det statliga skogsbruket „Lasy Państwowe” visar att den totala genomsnittliga koldioxidavtrycket för 1 m³ trä är cirka 7 kg CO₂e (CO₂e = koldioxidekvivalent, dvs. olika växthusgaser omräknade till en ”gemensam måttstock” CO₂).
Metoden omfattade träets hela livscykel ”från vaggan till grinden”, dvs. från det att plantan produceras, genom dess flera decennier långa tillväxt, till dess att råvaran förbereds för transport från skogen och marken anpassas för nyplantering.
Resultatet 7 kg e/m³ är ett genomsnitt för en grupp produkter: tall, gran, gran, bok, ek, al och björk. Resultatet är ännu bättre för de två arter som är den mest populära råvaran för tillverkning av Paged Plywood-plywood:
Det högsta koldioxidavtrycket noterades för ek – ca 16,1 kg CO₂e/m³, lägre för bok 11,86 kg CO₂e/m³. Men även för träslag med ett högre koldioxidavtryck än genomsnittet är den totala balansen fortsatt positiv – träd som växer i årtionden absorberar betydligt mer CO₂ än de utsläpp som är förknippade med skogsbruket. Detta resultat vittnar om en hållbar skogsbruk i Polen och bevisar att trä inte bara är en naturlig och förnybar råvara, utan också en koldioxidsnål sådan.
År 2024 beräknades utsläppen från försäljningen av tallved uppgå till cirka 913 000 ton CO₂, medan skogens upptag uppgick till 274 miljoner ton CO₂. Skillnaden på tre storleksordningar visar att de polska skogarna fungerar som ett gigantiskt ”kolmagasin”, och den omfattande användningen av trä som ersättning för högutsläppsmaterial är en enorm möjlighet att minska utsläppen och stödja klimatvänliga åtgärder.
EPD är en rapport som verifierats av en oberoende enhet och som på ett numeriskt och jämförbart sätt beskriver produktens miljöpåverkan under hela livscykeln – från råvaruanskaffning, produktion, transport och användningsfas till slutet av produktens livslängd (i enlighet med LCA-principerna – Life Cycle Assessment).
För en tillverkare som Paged Plywood är detta resultatet av en detaljerad analys och investering i transparens. För ett byggföretag är det ett konkret bevis på att det använda materialet verkligen har ett lågt eller negativt koldioxidavtryck och inte bara är ett resultat av ”greenwashing”, dvs. tomma ”eko”-deklarationer.
Analysen omfattar hela produktionscykeln, råvaruförbrukningen (och dess koldioxidavtryck), inklusive trä från skogar, samt den därmed sammanhängande energiförbrukningen och bränsleförbrukningen för drift och transport:
I produktionsprocessen av Paged Plywood levereras högkvalitativt virke i stora dimensioner, såsom stockar eller timmer, till fabriken. All råvara genomgår hydrotermisk bearbetning i syfte att göra träet mer plastiskt, minska inre spänningar och minska skärmotståndet. Hydrotermisk bearbetning utförs i kokkärl eller kokkammare vid en temperatur på 40–60 °C, beroende på träslag. Kokningstiden beror på årstid, träslag och diameter och varierar mellan cirka 30 timmar för björk, al och tall till upp till 72 timmar för bok. Därefter barkas stockarna och sågas till sågspån.
Sägen transporteras till en cirkelsåg. Efter att den har centrerats i bearbetningsmaskinen sätts den i rotation. Skalningskniven skär av ett lager genom att utföra en rätlinjig rörelse i horisontalplanet, vilket resulterar i en lång remsa av så kallat träfanér. Tjockleken på den erhållna fanéren är normalt 1,5 mm för lövträsplywood och 1,5 mm eller 2,6 mm för barrträsplywood. Därefter skärs fanéren automatiskt i format med önskad bredd.
Fanér med en fukthalt på 30–120 % torkas i rulltorkar vid en temperatur på 160–180 °C. Syftet med denna process är att uppnå en slutlig fukthalt på cirka 4–7 %. Fanér med defekter som beror på träets anatomiska struktur (t.ex. kvistar) repareras genom att de defekta ställena avlägsnas och ersätts med fanér utan defekter, i form av inlägg eller kilar med matchande färg och ådring, vilket garanterar en hög kvalitet på slutprodukten.
Tillverkningen av Paged Plywood-set består i att välja ut och lägga fanérskivorna på rätt sätt. Beroende på produktens användningsområde och kundens krav läggs skivorna korsvis, korsvis-parallellt eller parallellt med varandra. Limmet appliceras på båda sidorna av vartannat fanerark, och typen av lim som används avgör limningens typ.
Fanerseten pressas under högt tryck i hydrauliska flerbordspressar. Pressningen säkerställer en hållbar och homogen sammanfogning av faner, vilket garanterar att den färdiga plywoodskivan får en enhetlig struktur i tvärsnittet och uppfyller de högsta kvalitetskraven.
Efter torkningen genomgår Paged Plywood en efterbehandling. Denna process omfattar kapning av kanterna till standardformat på specialmaskiner som kallas formatmaskiner samt kalibrering och slipning av ytan på automatiska kalibreringsslipmaskiner.
Beläggningen av plywood sker under högt tryck och hög temperatur, vilket ger den nya användningsegenskaper som överensstämmer med kraven för den specifika slutliga användningen. Tack vare detta får Paged Plywood utmärkta tekniska och estetiska egenskaper.
Det sista steget är sorteringen, där Paged Plywood klassificeras efter kvalitet i enlighet med normer eller specifikationer som överenskommits med kunden. Denna process garanterar att varje plywoodskiva uppfyller de högsta kvalitetskraven och är redo att användas i krävande projekt.
I praktiken blir EPD idag ett dokument som stöder det dagliga arbetet:
• designers använder data från EPD i LCA-beräkningar för hela byggnader,
• generalentreprenörer bifogar dem till anbudsdokumentationen,
• investerare och fonder – för att bedöma projektets överensstämmelse med klimatpolitiken och ESG-kraven.
För entreprenören innebär detta att valet av plywood med EPD från Paged Plywood:s sortiment kan leda till en högre certifieringsklass för byggnaden, och därmed också till ett högre marknadsvärde för investeringen och dess attraktionskraft för hyresgäster och finansierande institutioner.
Plywood med miljödokumentation (EPD) är ett av de mest effektiva materialen när det gäller att samla poäng i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Dess fördel är att det kombinerar tre viktiga egenskaper: låg koldioxidavtryck, dokumenterad livscykelanalys (LCA) och hållbar råvaruursprung.
I LEED-systemet hjälper plywood med EPD – såsom produkterna i Paged Plywood-portföljen – till att samla poäng i kategorin Materials & Resources (MR), särskilt i delen som rör Environmental Product Declarations (MRc2). I detta område belönas användningen av byggmaterial som har en verifierad miljödeklaration (EPD) som bekräftar deras miljöpåverkan under hela livscykeln. LEED-systemet belönar också ansvarsfullt utvinning av råvaror. Användning av FSC®- eller PEFC-certifierat trä, som används för att tillverka plywood, kan ge ytterligare poäng. Tack vare detta kan ett material stödja flera bedömningsområden samtidigt, vilket ökar projektets totala poäng och underlättar uppnåendet av en högre certifieringsnivå, såsom LEED Gold eller Platinum.
I systemet BREEAM International New Construction uppfyller plywood med EPD kraven i kategorin Mat 01 – Life Cycle Impacts, som är ett av de viktigaste certifieringsområdena. Här analyseras materialens påverkan på miljön under hela byggnadens livscykel med hjälp av data från EPD. BREEAM, liksom LEED, belönar också hållbar råvaruanskaffning. Trä med FSC®- eller PEFC-certifikat hjälper till att uppfylla ytterligare krav, vilket ger extra poäng och ett bättre slutresultat för projektet. I praktiken innebär detta att valet av Paged Plywood med EPD, FSC®/PEFC-certifikat kan ha en betydande inverkan på poängen i LEED och BREEAM, vilket underlättar uppnåendet av en högre certifieringsnivå och genomförandet av klimatmål och ESG-rapportering.
En av de viktigaste frågorna i diskussionen om avkarbonisering av byggsektorn är skillnaderna mellan olika byggmaterial. Träbaserade produkter står sig mycket väl i jämförelse med aluminium, stål eller betong, vilket beror på tillverkningstekniken, men framför allt på den råvara som används. Träets biologiska förmåga att absorbera och lagra koldioxid är den viktigaste anledningen till att material som plywood har en fördel jämfört med produkter vars tillverkning börjar med energikrävande råvaruproduktion.
Omräknat till 1 m³ material är de typiska värdena (modulerna A1–A3, dvs. ”från vaggan till grinden”) följande:
Samtidigt lagrar trä i 1 m³ plywood ca 650–700 kg CO₂e/m³. Plywood lagrar alltså större mängder koldioxid än vad det genererar under tillverkningsprocessen.
Att ersätta delar av betong- och stålkonstruktioner med träbaserade element, såsom plywood eller CLT, kan minska byggnadens koldioxidavtryck med upp till flera tiotals procent jämfört med lösningar som enbart baseras på betong och stål – vilket bekräftas av en rad LCA-jämförelser för massiva trä- och armerade betongbyggnader.
Koldioxidavtrycket är bara en av många klimatfördelar. Tillverkningen av plywood är mindre energikrävande jämfört med aluminium eller stål. För energiproduktion inom plywoodindustrin används biomassa från produktionsrester. Materialet möjliggör prefabricering, vilket förkortar investeringstiden, och de färdiga elementen är relativt lätta konstruktioner, vilket har en positiv inverkan på transportutsläppen. Användningen av plywood förbättrar väggarnas värmeisoleringsförmåga.
För investerare och designers innebär detta inte bara ett mindre miljöavtryck, utan också reella driftsbesparingar och enklare uppfyllelse av kraven i EPBD-direktivet och EU:s taxonomi, som främjar byggnader med reducerade utsläpp under hela livscykeln.
Paged Plywood med EPD och en fördelaktig koldioxidbalans är inte bara ett ”miljövänligt alternativ” till traditionella material, utan också ett strategiskt verktyg för byggföretag som vill minska utsläppen under hela livscykeln för sina projekt. Användningen av detta material bidrar till att höja resultatet i LEED- och BREEAM-systemen, stärker genomförandet av ESG-strategin och stöder uppbyggnaden av organisationens image som ledande inom hållbart byggande.
Ovanstående information tar dock inte hänsyn till en viktig faktor: det biogena kolet i trä. 1 m3 trä innehåller cirka 250–300 kg kol, vilket motsvarar 900–1100 kg CO2 som lagrats från atmosfären. Om skivan används under lång tid tas detta kol ur cirkulationen – i viss mening lagrar vi CO2 i byggnaderna när vi bygger med trä. Vissa plywoodtillverkare uppger att deras skivor lagrar cirka 650–700 kg CO2/m3, vilket gör dem till ett material med en potentiellt negativ koldioxidbalans. Naturligtvis beror detta på antaganden (standardiserade LCA-beräkningar visar vanligtvis en positiv balans, eftersom de endast räknar med utsläpp från produktionen). Det är dock ett faktum att valet av plywood istället för mineraliska eller metalliska material avsevärt minskar byggnadens koldioxidavtryck. Företag som satsar på hållbar utveckling främjar ofta användningen av plywood eller andra träbaserade skivor med FSC- eller PEFC-certifikat, vilket garanterar att virket kommer från lagliga, förnybara källor. Ofta används plywoodavfall till exempel som bränsle för att värma fabriken, så ingenting går till spillo – detta ligger i linje med idén om en cirkulär ekonomi.
För Paged Plywood och Paged Trade är detta en riktning i vilken vi utvecklar vårt erbjudande – så att plywood inte bara uppfyller konstruktionskraven, utan också bidrar till klimatresultatet och marknadsvärdet för varje investering där det används.